En text jag skrev förra vintern .
Några veckor efter att jag hade hittat den perfekta sommarhästen, fick jag ett anfall hos min kompis för att jag inte fick luft. Vi hade sovmorgon och skulle till friskis dagen därpå med skolan, jag klarade inte att vara med friskis så pappa hämtade mej i skolan, han ville att jag skulle lägga mej ner i sängen när vi kom hem för att vila medans han ringde vårdcentralen i berga. Jag fick ingen luft när jag låg ner. Men vi åkte till berga och dom tog lite prover på mej, jag hade fått förkylnings astma och skulle hämta ut medecin på apoteket för att inte astman skulle sprida sej till en riktig livslängd astma. Så jag fick 3 olika slags medeciner, Bl.a. en engångsdos på 12 tabletter direkt när jag kom hem. Men det var försent. Min sjukdom hade spritt sig, och jag gjorde pricktestet, och det visade sej att jag var starkt allergisk mot katter & hundar & hästar! Min läkare sa att jag inte får rida nu, kanske ngn gång på sommaren.. Min pappa & läkaren hotade mej med att göra mej av med min katt, min bästa vän, dom sa att jag måste sälja henne. Aldrig tänkte jag. Tillsist fick jag beskedet att det inte blir någon sommar häst för mej. Det gjorde ont inom mej.. Jag gråter varje dag & vet inte vad jag ska ta mej till.. Kan ni fatta känslan att kanske aldrig mer få sätta sej på en häst! Aldrig mer känna galoppen och vinden i håret. Aldrig mer få göra det underbaraste du vet..
Kommentarer
Postat av: julia
fy fan ! jag lider med dig min älskade bästis!!!!!<3
Trackback
